En själ har hittat hem

Idag fick jag ett samtal av min mamma där hon berättade att en mycket kär släkting, nämligen "Morbror" Bosse somnat in och lämnat oss.

Att detta är en oundviklig del av livet gör de inte lättare eller mindre sorgligt. Saknaden är stor och kommer alltid vara.

David fick med mig på en promenad, vi gick hela strandpromenaden och runt fästningen, det blåste halv orkan. Det blåste så mycket att vartannat steg nästan blev bakåt, tänk där kämpade vi i motvind hem, medan Morbror Bosse kämpar sig upp till himlen.
Det är inte alltid lätt att ta sig dit man vill men så länge man vet vart man ska, trots motvind, brukar slut destinationen bli gaska bra ändå.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0